Since 1949
Medlemskap i en bostadsrättsförening
Claude D Zacharias
Detta med beviljande av medlemskap i en bostadsrättsförening är inte enbart en självklarhet utan ibland föreligger skäl för ett avslag, vilket framgår av Svea hovrätts beslut 2017-01-23, i mål nr ÖH 8075–16.
1. Bakgrund
En person NN hade varit hyresgäst in fastigheten sedan 2012.
En bostadsrättsförening hade bildats. NN ville köpa lägenheten. Emellertid hävdade föreningen att NN:s ekonomi var för svag för att bevilja NN medlemskap. Föreningen hade tidigare haft fordringar på NN i likhet med vad även tidigare hyresvärd hade. NN hade också tidigare vägrat betala hyran, under uppgivande av att NN skulle göra det först när NN beviljades medlemskap. Elen i lägenheten var också avstängd samt utöver detta framfördes fler invändningar som här förbigås. En person hade ställt borgen för NN:s rätta fullgörande av de ekonomiska förpliktelserna mot föreningen.
2. Rättslig reglering
Av 2 kap. 8 § bostadsrättslagen (”BRL”) framgår att en bostadsrättförening som har förvärvat eller avser att förvärva ett hus för ombildning av hyresrätt till bostadsrätt inte får vägra en hyresgäst i huset inträde i föreningen. Detta gäller dock inte om sådana omständigheter föreligger att en bostadsrättsförening enligt 2 kap. 3 § BRL kan vägra den som förvärvat bostadsrätt inträde i föreningen.
Enligt 2 kap. 3 § BRL gäller bl.a. att den som en bostadsrätt har övergått till inte får vägras inträde i föreningen om föreningen skäligen bör godta honom som bostadsrättshavare.
Av förarbetena till 2 kap. 3 § bostadsrättslagen framgår att den tillträdande bostadsrättshavaren ska kunna förväntas fullgöra sina ekonomiska förpliktelser gentemot föreningen (prop. 1971: 12 s. 110 f. och prop. 1990/91 :92 s. 63).
3. Hovrättens bedömning
Hovrätten konstaterar i sitt beslut, med hänvisning till Svea hovrätts beslut den 13 april 2010 i mål nr ÖH 8043–09, att när en bostadsrättsförening ifrågasätter en förvärvares ekonomiska förmåga ankommer det på förvärvaren att visa att han eller hon har en sådan förmåga. Med andra ord är det den som vill bli medlem i föreningen som har att styrka att vederbörandes ekonomiska situation är sådan, att föreningen skäligen bör godta honom som bostadsrättshavare. Hovrätten anför bl.a.:
Om det framstår som tveksamt om ekonomin är tillräckligt god kan ett borgensåtagande i vissa fall medföra att förvärvaren ändå bör godtas som medlem i föreningen. Bostadsföreningen ska dock inte behöva acceptera att den behöver ta borgensförbindelsen i anspråk mycket kort tid efter övergången av bostadsrätten (se bl.a. Svea hovrätts beslut den 25 november 2013 i mål nr ÖH 6314–13).
I hovrätten framkom att den provanställning som NN tidigare haft inte visats bestå eller övergått i annan form av anställning med erforderlig lön. Utöver det ansågs inte heller visat att NN hade inkomster från en enskild firma. Dessutom framkom att NN varit sen med hyrorna som dessutom vid några tillfällen reglerats av en kommun och ett religiöst samfund. Hovrätten avslutar därför med att konstatera:
Vid en sammantagen bedömning av utredningen i målet finner hovrätten att [NN] inte har visat att han har förmåga att fullgöra sina ekonomiska förpliktelser mot bostadsrättsföreningen. Med hänsyn till den egna bristande ekonomiska förmågan saknar den ställda säkerheten i form av borgen någon avgörande betydelse för bedömningen. Bostadsrättsföreningens överklagande ska därmed bifallas.
4. Avslutande kommentar
Att ha rent mjöl i påsen är en stående rekommendation i alla sammanhang. Att ha en godtagbar ekonomi är en annan, i vart fall när man söker medlemskap i en bostadsrättsförening. Intressant att notera är att bevisbördan åvilar den som vill bli medlem och inte den som nekar en förvärvare medlemskap. Eftersom huvudregeln ändå är tolerant och i praktiken medför att det ska till en hel del innan medlemskap nekas, ligger bevisbördan inte på den som nekar och är en juridisk person. Tvärt om ligger bevisbördan på den normalt svagare förvärvaren av bostadsrätten.
oooOooo