Since 1949
1. Bakgrund
Svea hovrätts dom 2014-05-09, mål nr B 9744-12, handlade om en olycka som kunde ha slutat mycket tragiskt. En städare i en fastighet klev in i en hiss. Linorna var gamla och gick av och hissen föll rakt ner genom schaktet. Mannen i hissen skadades svårt men överlevde men med sannolika men som minne.
Den aktuella hissen var tillverkad 1997 och besiktades senast i augusti 1997. Hissbesiktningen är giltig i två år och framgår regelmässigt av märkning i hissarna. Drivanordningen i hissen var helt sliten och att hissen mest sannolikt fungerat endast med hjälp av en s.k. säkerhetsmuttern som bara är till för en resa nedåt. Hissen hade rasat eftersom det inte längre fanns några gängor kvar i säkerhetsmuttern. Det visade sig också att bolaget vid flera tillfällen haft en reparationsfirma på plats som utfört reparationer sedan personal klagat på oljud. Bolaget kände således till bristerna med hissen och därmed riskerna men gjorde ingenting för att undvika att en olycka som den som nu inträffade, förhindrades.
2. Brottsbalken och arbetsmiljölagen
Den lagbestämmelse som tillämpades var 36 kap. 7 § brottsbalken enligt vilken en näringsidkare ska åläggas företagsbot för brott som har begåtts i utövningen av näringsverksamheten om – något förenklat – näringsidkaren inte har gjort vad som skäligen kunnat krävas för att förebygga brottsligheten, eller brottet har begåtts av en person som ägt företräda näringsidkaren eller att fatta beslut på näringsidkarens vägnar, eller som annars haft ett särskilt ansvar för tillsyn eller kontroll i verksamheten.
Den centrala delen är skyldigheten för näringsidkaren att göra vad som skäligen kunnat krävas för att förebygga brottsligheten. I det aktuella fallet hade näringsidkaren i fråga, åsidosatt sina förpliktelser enligt arbetsmiljölagen.
3. Näringsverksamhet
Kravet på att brottet ska ha begåtts i näringsverksamhet innebär ett krav på att det handlar om verksamhet där arbetstagaren utför arbete för arbetsgivarens räkning. Arbetsmiljölagen gäller oavsett om verksamheten bedrivs i bolagsform, av förening eller stiftelse eller på annat sätt. Med verksamhet avses inte bara stadigvarande verksamhet utan också tillfälligt, kortvarigt arbete även om vissa regleringar i arbetsmiljölagen är utformade så att de får betydelse främst om arbetet är något så när stadigvarande.
Arbetsmiljölagens arbetstagarbegrepp är omfattande. Någon definition av begreppet ges inte i lagtexten. Om den som åtagit sig att utföra ett arbete är arbetstagare eller uppdragstagare/självständig företagare beror på omständigheterna. Av betydelse är om den som utför arbetet är personligen arbetsskyldig, vem som håller material, maskiner o.d. för arbetet, hur ersättningen för arbetet beräknas osv. En bedömning får i varje särskilt fall göras på grundval av en sammanvägning av omständigheterna. Även den som formellt uppträder som självständig företagare anses som arbetstagare, om han i organisatoriskt och ekonomiskt avseende intar en beroende ställning. Uppkommande frågor om arbetstagarbegreppet får således avgöras med hänsyn till allmänna rättsregler och tillämpad praxis.
4. Avslutande kommentar
Den i målet aktuella näringsidkaren, ett aktiebolag, fick betala en dryg företagsbot vilkens storlek anpassade bl.a. till den skada eller fara som brottsligheten inneburit samt till brottslighetens omfattning och förhållande till näringsverksamheten. Tingsrätten, vilkens dom fastställdes av hovrätten, uttalade:
För brottet vållande till kroppsskada föreskrivs böter eller fängelse i högst sex månader. Arbetsmiljöbrottet har i detta fall lett till skada. Skadorna har visserligen inte varit livshotande, men enligt rättsintyget i målet kan ögonskadan medföra framtida men i form av kvarvarande dubbelseende och att ögat kan bli något insjunket i ögonhålan. Även beträffande vadskadan finns det enligt intyget framtida men i form av något sämre rörlighet i fotleden samt viss kvarvarande värk. Det är enligt tingsrätten fråga om förhållandevis allvarliga skador som [den skadelidande] åsamkats... [Bolaget] har … brustit just när det gäller aktuell hiss… graden av oaktsamhet [är] hög med tanke på att hissen inte besiktats på drygt tio år, trots att det var känt för bolaget att hissen var begagnad redan när den inhandlades. Mot denna bakgrund anser tingsrätten att boten ska fastställas till 300 000 kr.
Av fallet framgår att t.ex. bostadsrättsföreningar som håller sig med anställda, t.ex. en fastighetsförvaltare eller städare, kan drabbas av företagsbot på grund av arbetsmiljöbrott.
Beloppet är högt och för t.ex. en mindre bostadsrättsförening kan 300 000 kronor leda till avgiftshöjningar eller till och med konkurs. Det gäller således att alltid se om sitt hus, bokstavligen som bildligt talat. Något att tänka på när man diskuterar avsättningar till fonder för reparation och underhåll av fastigheten.