Since 1949
Av Claude D Zacharias[1]
1.1 Svenskar flyttar till Malta av olika skäl, såsom klimatet, ekonomiska fördelar och dykning, som ofta beskrivs som ett dyk-Mecka. Från familjerättslig synvinkel finns en hel del skillnader värda att hålla i minnet. I det följande berörs arvsrätten översiktligt. Observera att denna text inte utgör juridisk rådgivning avseende maltesisk lagstiftning. Författaren rekommenderar därför att en maltesisk advokat kontaktas vid behov av juridiska åtgärder.
2.1 I Sverige delar man upp egendom mellan makar, och sambor också för den delen, i enskild egendom (”ee”) respektive giftorättsgods (”gg”) samt samägd egendom varvid det senare är mer ett utslag av allmänna rättsregler än bestämmelserna i Ärvdabalken (1958:637) (”ÄB”) eller för den delen, Äktenskapsbalken (1987:230) (”ÄktB”).
Enskild egendom
2.2 Enskild egendom är sådan egendom som en person antingen gjort till enskild genom ett äktenskapsförord eller erhållit genom arv, gåva eller testamente med förbehåll om att den mottagna egendomen är mottagarens enskilda egendom. Efterlevande maka liksom frånskild maka, har inte del i sådan egendom enligt huvudregeln.
Giftorättsgods
2.3 Giftorättsgods är egendom som är en makes egendom men som vid dödsfall eller äktenskapsskillnad läggs samman med efterlevande makens egendom respektive frånskilda makens egendom inför en bodelning (se nedan). Förenklat kan man säga att endera av makarna har en latent äganderätt till halva giftorättsgodset må detta sedan bestå av en av makarnas tillgångar eller bådas i lika eller olika grad.
Samägd egendom
2.4 Samägd egendom är sådan egendom makarna förvärvar gemensamt, till exempel en TV och det intressanta här är att vid en bodelning (se nedan) hanteras samägd egendom som giftorättsgods låt vara att egendomen enligt huvudregeln upptas på vardera makens tillgångssida med hälften vardera. Av detta skäl kommer artikeln fortsättningsvis inte att särbehandla samägd egendom från giftorättsgods.
2.5 Den maltesiska rätten delar även den upp tillgångsslagen på olika kategorier. De huvudsakliga kategorierna är följande.
Community of acquests.
2.6 I frånvaron av äktenskapsförord gäller enligt den maltesiska ”Civil Code” att tillgångsslaget är community of acquests vilket för syftet med denna artikel kan sägas motsvara det svenska tillgångsslaget giftorättsgods.[2] Undantag finns dock avseende förvärv som härrör från arv, gåva eller annat förvärv före äktenskapet, även om den tas i besittning efter vigseln.[3]Detta torde leda till en del bevisproblem i tvistiga situationer.
2.7 Community of acquests är utgångspunkten enligt den maltesiska civilkoden (Civil Code, Kap. 16, artiklarna 1316–1335). Den gäller om inget äktenskapsförord har ingåtts. All egendom som förvärvas under äktenskapet (utom vissa undantag) blir gemensam och delas vid separation eller dödsfall. På så sätt är det mer eller mindre detsamma som gäller för det svenska tillgångsslaget giftorättsgods.
Paraphernal property
2.8 Motsvarigheten till enskild egendom är på Malta Paraphernal property.[4] Detta är egendom som tillhör endast den ena maken. Det omfattar t.ex. egendom som ärvts, givits i gåva, eller som ägts före äktenskapet. Regleras i artikel 1320–1322. Den förvaltas självständigt av den make som äger egendomen, men måste deklareras som paraphernal för att bevaras som sådan – annars riskerar den att gå in i community of acquests. I Sverige deklareras inte tillgångslag utan vi tillämpar äktenskapsförord och/eller tredjemansförordnanden men det är oerhört viktigt att hålla egendomen separerad från giftorättsegendom. Om så inte sker och enskild egendom i Sverige sammanblandas med giftorättsgods riskerar egendomens karaktär att förändras till giftorättsgods.
Common property
2.9 Malta har precis som i Sverige även motsvarigheten till samägd egendom och den kallas för ”common property”.
2.10 Detta är egendom som ägs gemensamt av makarna i lika delar, men som inte faller under tillgångsslaget community of acquests. Det är alltså samägande enligt vanliga civilrättsliga regler (t.ex. om man köper något gemensamt innan äktenskapet eller utanför ramen för acquests).
2.11 Utöver de tre huvudsakliga tillgångsslagen förekommer i Malta även en särskild ordning där makarnas tillgångar är åtskilda under äktenskapet, men vid dödsfall behandlas som gemensamma för vissa ändamål. Denna hybridform bygger ofta på notariella överenskommelser och tillämpas i praktiken, särskilt när makar önskar ekonomisk självständighet under livet men viss gemensamhet vid arvsfördelning. Trots att den inte är tydligt reglerad som en självständig ordning i Civil Code, erkänns den i maltesisk rättstillämpning. Denna artikel lämnar denna hybridform utanför den fortsatt framställningen.
Universal Community of Property (“Komunità Universali”)
2.12 Det finns även ett särskilt tillgångsslag i maltesisk rätt där alla tillgångar – både före och under äktenskapet – blir gemensamma, inklusive sådana som normalt skulle vara paraphernal (enskild egendom), såvida inte annat uttryckligen undantas i äktenskapsförordet. För att tydliggöra skillnaden mellan Universal Community of Property och Community of Acquests” underlättar tabellen nedan.
2.13 Denna ordning kräver ett uttryckligt val, där makar får välja en annan ordning än “community of acquests. I praktiken sker detta ofta genom ett notariellt äktenskapskontrakt inför vigseln.[5]Den nämns inte särskilt ofta i vanlig litteratur eftersom den är mer ovanlig, men jurister och notarier på Malta känner mycket väl till den, och den används ibland för att förenkla arvsfördelning eller skapa större ekonomisk samhörighet mellan makar – särskilt i mer traditionella eller äldre familjer. Trots att det inte finns direkt i lagtexten längre, så är det fortfarande möjligt för makar att välja en sådan egendomsordning i ett notariellt äktenskapsförord (marriage contract). Den rättsliga grunden ligger i principen om avtalsfrihet enligt maltesisk civilrätt, samt i vissa generella regler i Community of Acquests-delen.
2.14 Eftersom Universal Community of Property bär stora likheter med gifoträttsgods och dessutom kräver särskilt avtal, lämnas Universal Community of Property fortsättningsvis utanför denna artikel.
Boutredning
3.1 I Sverige upplöses ett äktenskap antigen därför att en av makarna dör eller genom äktenskapsskillnad.[7] När äktenskapet upplöses, oavsett på vilken grund, ska makarnas egendom fördelas mellan dem genom bodelning. Först genomförs emellertid en boutredning, dvs. En undersökning över vardera makarnas tillgångar och skulder.
3.2 Boutredningen mynnar ut i en bouppteckning[8]. I denna upptas båda makarnas tillgångar och s.k. enskild egendom separeras från den gemensamma egendomen eller som det heter, giftorättsgodset. Efter det att boutredningen slutförts ska en bodelning göras mellan den avlidne (dödsboet) och den efterlevande makan.[9] Därefter sker en bodelning mellan den efterlevande makan och det som är kvar är själva kvarlåtenskapen. Boutredningens primära syfte är således att bestämma vilken egendom som ska fördelas vid arv.
Bodelning
3.3 Makarna behöver inte genomföra en bodelning om båda makarna endast haft enskild egendom och ingen av dem begär att få överta bostaden eller bohaget från den andra maken eller makan.[10] Notera för övrigt att bodelning med anledning av makes död, inte regleras i första hand i ärvdabalken utan i äktenskapsbalken.
3.4 Nåväl, vid bodelningen klargörs alltså vad en efterlevande make har rätt till, och vad som ska fördelas mellan den avlidnes arvingar enligt lag eller testamente. Om dödsbodelägarna är överens kan de själva göra bodelningen. Är dödsbodelägarna oense kan vem som helst av dessa vända sig till domstol med en ansökan om att domstolen ska förordna en boutredningsman. En sådan handhar boutredningen och bodelningen och vanligtvis också arvsskiftet.
3.5 Har den den avlidne ett testamente[11] är huvudregeln att kvarlåtenskapen fördelas i enlighet med den avlidnes vilja och saknas ett sådant fördelas kvarlåtenskapen enligt de arvsrättsliga reglerna i ärvdabalken. Exempelvis kan det se ut så här vid makes dödsfall i fall där enskild egendom förekommer på grund av äktenskapsförord eller tredjemans förordnande men där testamente saknas och den allmänna svenska arvsordningen gäller och bröstarvingar saknas.
Exempel:
Make 1 (avlider) Make 2 (efterlevande)
100 ee 0 ee
200 gg 100 gg
gg: 200 + 100 = 300
Bodelning
Make 1 (dödsboet) Make 2 (efterlevande)
gg: 300
Erhåller: gg 150 Erhåller gg: 150
Erhåller ee: 100 Erhåller ee: 0
Summa: 250 Summa: 150
3.6 Kvarlåtenskapen att fördela efter bodelning uppgår därmed till 250 eftersom den enskilda egendomen nu är sammanlagd med giftorättsgodset. Efterlevande erhåller således genom bodelning 150 av de totala tillgångarna. Fördelningen av kvarlåtenskapen sker därvid enligt lag eller testamente. Är den efterlevande makan ensam arvinge ska bodelning inte ske.
Arvslott och laglott
3.7 I Sverige har bröstarvingarna rätt till sin laglott. Gemensamma barn måste dock vänta till båda föräldrarna är avlidna innan de kan få ut sina arv såvida inte ett testamente föreskriver en annan ordning. För att inte komplicera artikeln för mycket redovisas särkullbarnens och de gemensamma barnens rätt på samma sätt och utan att blanda in begreppet efterarvinge[12]. Den del av kvarlåtenskapen som bröstarvingar alltid har rätt till kallas alltså för laglott och enligt huvudregeln utgör laglotten hälften av arvslotten.[13]
3.8 Arvslotten är vad som återstår efter bodelning.[14] Exempelvis kan det se ut så här vid makes dödsfall i fall där enskild egendom förekommer på grund av äktenskapsförord eller tredjemans förordnande och det finns en bröstarvinge från en tidigare relation, men där testamente saknas och den allmänna svenska arvsordningen gäller.
Exempel:
Make 1 (avlider) Make 2 (efterlevande) Dotter (särkullbarn)
100 ee 0 ee
200 gg 100 gg
gg: 200 + 100 = 300
Bodelning
Make 1 = dödsboet Make 2 (efterlevande) Dotter (särkullbarn)
gg: 300
Erhåller: gg 150 Erhåller gg: 150
Erhåller ee: 100 Erhåller ee: 0
Summa: 250 Summa: 150
Arvslott: 250, varav laglott: 125 (250/2)
Kvarstående arv att fördela enligt lag eller testamente: 125
3.9 I detta fall ärver särkullbarnet hela arvslotten[15]. Ett testamente skulle i stället kunna föreskriva att dottern i detta exemepel endast ska erhålla sin laglott och efterlevande makan resten av kvarlåtenskapen med full eller fri förfoganderätt.[16]
Testamente
3.10 Testamente är en handling för dödsfalls skull och kan betraktas som den sista viktiga rättshandlingen i en människas liv. I ett testamente kan med de restriktioner som följer av laglottsreglerna testator fritt förfoga över sin kvarlåtenskap. Legat, t.ex. ett visst penningbelopp eller viss egendom kan testamenteras till någon eller för något ändamål, efterlevande maka kan göras arvslös eller så kanske bröstarvingarna endast tillerkänns sin lagstadgade rätt till laglott. Generellt kan sägas att betydande hänsynstagande lämnats av lagstiftaren för att tillmötesgå testators vilja. Just viljan är genomgående ett tema för testamentstvister.[17] För svenskt vidkommande gäller strikta s.k. formaliaregler om hur ett testamente ska utformas. Brister kan leda till ogiltighet och som en bitter konsekvens av det – kostsamma och långvariga rättsprocesser mellan arvingarna. Författarens personliga uppfattning är envar som fyllt 18 år (i vissa fall 16 år) bör upprätta ett testamente. Ett sådant kan löpande uppdateras beroende på hur en människas liv gestaltar sig över tid. Att låta en kunnig jurist hantera upprättandet är förmodligen en av de bästa investeringar som kan göras till undvikande – så långt som det nu är möjligt – av framtida tvister för efterlevande arvingar.
3.11 Arvrätten på Malta avhandlas i Civil Code[18], närmare bestämt i kapitel 16. Lagen är indelad i olika avsnitt och arvsrätten är specifikt reglerad i olika böcker Book” och “Title” där begrepp som “reserved portion” (laglott) och “collation” (återbäring) diskuteras.
Testamente
3.12 I likhet med vad som gäller för Sverige fördelas kvarlåtenskapen i enlighet med testators vilja om det finns ett testamente och det inte kränker vissa regler som t.ex. motsvarigheten till den svenska laglotten eller så fördelas kvarlåtenskapen enligt lag.[19] Generellt gäller beträffande testamente på Malta att personer under 18 år endast får testamentera egendom som ersättning för en tjänst eller något de är skyldiga någon, men inte fritt förfoga över sin egendom genom testamente.[20]
Reserved portion (laglott)
3.13 Den del som en avliden inte kan förfoga över motsvarar i stora delar den svenska laglotten och bodelningslotten men det finns skillnader.
3.14 Den maltesiska lagen undantar en viss andel av kvarlåtenskapen för barn men till skillnad från i Sverige, tas hänsyn till antalet barn.[21]. Vare sig barnen eller efterlevande makan kan göras arvlösa annat än vid mycket specifika undantagsfall (t.ex. på grund av brott mot den avlidne). Den del av kvarlåtenskapen som i viss mån motsvarar den svenska laglotten kallas reserved portion (tidigare legittima på maltesiska). Den del som tillkommer barnen delas till lika delar dem emellan.
3.15 I de fall arvlåtaren har upp till fyra barn undantas minst en tredjedel (1/3) av boet. I de fall arvlåtaren har fem barn eller fler, undantas i stället hälften (1/2) av boet. Såsom redovisats ovan fördelas reserved portion lika mellan barnen.
Exempel:
Arvlåtarens kvarlåtenskap upp går till 300. Det finns tre barn totalt.
Reserved portion: 1/3 x 300 = 100
Respektive barns andel: 100/3 = 33
33/300 = ca 11 % (avrundat) av den totala kvarlåtenskapen.
3.16 Om det finns fem barn eller fler ökar den kollektiva kvoten till hälften av boet (så till exempel fem barn får minst 10% var). Observera att även barn födda utom äktenskapet eller adopterade har samma arvsrätt; lagen gör ingen skillnad på barnens börd.
Spousal reserved portion (bodelning)
3.17 En form av bodelning sker, i likhet med vad som gäller i Sverige, när en make avlider, enligt maltesisk lag [22] I maltesisk civilrätt finns en skyddad andel av kvarlåtenskapen för efterlevande makan. Denna andel som alltså tillkommer den efterlevande makan före annan, fördelas i praktiken först, varefter barnens andel beräknas på återstoden. Detta motsvarar också den svenska tågordningen med bodelning först varefter bröstarvingars laglotter beaktas.
3.18 Berorende på om det finns barn eller ättlingar varierar denna kvotdel mellan ¼ av boets kvarlåtenskap eller 1/3 av densamma.
3.19 Om maltesisk lag styr arvet och den avlidne saknar testamente (intestat)[23], följer således fördelningen den lagstadgade maltesiska arvsordningen precis som i Sverige.
3.20 Finns endast make men inga barn, tar maken 1/3 som disposable portion och resten går till avlidnes föräldrar eller syskon om de lever; om inga sådana finns kan efterlevande make ärva allt (enligt Maltas arvsordning för resterande del av boet). Detta skiljer sig således från svensk rätt där efterlevande makan ärver allt i frånvaron av testamente.[24]
3.21 Det ska noteras att det inte finns någon entydig term i lagen som motsvarar spousal reserved portion för efterlevande make. I maltesisk rättsdoktrin och praxis används ofta benämningar som legal share of the surviving spouse eller statutory share of the spouse eller matrimonial portion. Dock ska tilläggas att termen spouse’s reserved portion också förekommer, även om det inte är en reserved portion i strikt mening som är fallet för barnens rätt (laglott).[25]
Disposable portion (arvslotten efter bodelning och laglott)
3.22 Resterande del av boet eller kvarlåtenskapen om man så vill, kallas disposable portion – det är den andel som den avlidne fritt kan förfoga över i testamente, efter att barnens och den efterlevande makans rätt säkrats.
3.23 I båda ländernas regelverk gäller således att ett testamente inte får inskränka barnens eller efterlevande makans ”bodelningslott”. Om en testator testamenterar bort mer än disponibel kvot, kan såväl bröstarvingar som efterlevande maka påkalla jämkning (abateras) av testamentet för att få ut sina lagstadgade andelar. Detsamma gäller också i Sverige. Maltas system liknar kontinentala europeiska arvsregler och skiljer sig från svensk rätt – som visserligen också har skydd för bröstarvingar och efterlevande makan – men ger större förmåner åt efterlevande maka.
4.1 För en svensk-maltesisk familj kan valet av rättsordning få stor betydelse för barnens arvsrätt. Om ingen åtgärd[26] vidtas och familjen är bosatt på Malta, kommer maltesisk rätt att gälla vilket garanterar barnen en del av arvet redan vid första förälderns bortgång. Detta kan vara positivt för barnen men innebär samtidigt att efterlevande make inte fritt förfogar över hela boet. Om familjen i stället planerar att skydda den efterlevande makens ställning mer, kan ett val av svensk lag i testamentet vara en strategi – då får maken i princip allt och gemensamma barn väntar på efterarv.
4.2 Detta innebär att oavsett om svensk eller maltesisk lag gäller finns ett barns rätt till en andel inskriven i lagen, men storleken och tidpunkten för utfallet skiljer sig. På Malta är andelen större och omedelbar; i Sverige (för gemensamma barn) är den uppskjuten till den efterlevandes död och eventuellt mindre (beroende på testamente) medan särskullbarn har rätt att utfå sin laglott omedelbart men kan också välja att avstå från detta och i stället ta andel i den efterlevande makans dödsbo.[27]
4.3 Båda länders system syftar till att skydda barns intressen, men på olika sätt. Malta säkerställer att barn alltid får ut en betydande del av förälderns arv redan vid dödsfallet. Sverige skyddar i stället den efterlevande makens ekonomi i första hand, med antagandet att barn (särskilt om de också är makens barn) kan vänta. I internationella familjer bör man diskutera dessa skillnader vid upprättande av testamenten och äktenskapsförord, så att utfallet vid ett dödsfall blir i linje med familjens önskemål och behov. Genom proaktiv planering, till exempel livförsäkringar, gåvor under livstiden, noggrant utformade testamenten, kan man ofta kombinera trygghet för efterlevande partner med rättvisa för barnen.
oooOooo
Denna artikel är avsedd för allmän information och utgör inte juridisk rådgivning. Informationen kan vara ofullständig eller föremål för förändringar, och författaren ansvarar inte för eventuella fel eller brister. Varje juridiskt fall är unikt och bör bedömas utifrån sina egna omständigheter. För specifik juridisk rådgivning rekommenderas att läsaren konsulterar en kvalificerad jurist.
Vad gäller hänvisningar till maltesisk rätt bör särskild försiktighet iakttas. I förekommande fall bör uppgifterna kontrolleras med en maltesisk advokat, då författaren varken lämnar rådgivning om maltesisk lagstiftning eller har maltesisk juristutbildning.
Författaren ansvarar inte för beslut eller åtgärder som vidtas baserat på innehållet i denna artikel. Claude D Zacharias har författat flera artiklar och böcker (https://zachariaslegal.com/zacharias-se-blogg), bland annat lagkommentaren till 2011 års fastighetsmäklarlag och boken Besiktningsmannens ansvar vid överlåtelsebesiktningar.
_________________
[1] Jur kand Claude D Zacharias valde att den 1 januari 2022 – efter mer än 30 år som ledamot av Advokatsamfundet – utträda ur detsamma på grund av åldersskäl, varvid enligt svensk lag, titeln ”advokat” ej längre får brukas. Varumärket Zacharias® – som innehas av Claude D Zacharias – är dock alltjämt registrerat för juridiska tjänster och i kraft. Claude D Zacharias specialområden Ekonomisk Familjerätt, Fastighetsrätt och Affärsjuridik för främst små och medelstora företag. Claude D Zacharias nås på mailadress: claude.zacharias@zacharias.se. På hemsidan https://zachariaslegal.com/zacharias-se-blogg/finns många artiklar och bloggar som Claude D Zacharias författat över tid.
[2] Chapter 16 Civil Code, Title III, Articles 1316–1335.
[3] Chapter 16 Civil Code, Title III, Articles 1320-1322).
[4] Chapter 16 Civil Code, Sub-title IV, Article 1334 (1).
[5] Artiklarna 1268–1299 i Maltas Civil Code upphävdes genom Act XXI of 1993, då det familjerättsliga regelsystemet reformerades i grunden. Det gamla systemet med dowry, dotal regime, och äldre former av egendomsordningar togs bort och ersattes med ett modernare regelverk. Det innebär att det inte längre finns ett särskilt kapitel i Civil Code som uttryckligen reglerar Universal Community of Property, åtminstone inte i det moderna kodifikationssystemet efter 1993.
[6] Artikeln tillämpar inga särskilda genusregler och läsaren kan fritt välja att t.ex. substituera ”den avlidne maken” med ”den avlidna makan” eller den ”efterlevande makan” med den efterlevande maken” etc.
[7] Se ÄktB 1 kap. 5 § ÄktB.
[8] Se 20 kap 1 § ÄB. Bouppteckning skall förrättas senast tre månader efter dödsfallet, om inte Skatteverket efter ansökan inom samma tid med hänsyn till boets beskaffenhet eller av annan särskild orsak förlänger tiden.
[9] Det finns ingen lag som ger sambor rätt att ärva varandra och vid dödsfall måste en bodelning inte göras. Däremot ska bodelning ske om efterlevande sambo begär det senast vid förrättningsmötet. Då delas all samboegendom lika mellan dödsboet och den efterlevande sambon. Därefter görs bouppteckningen.
[10] Se 9 kap. 1 § första stycket ÄktB.
[11] Beträffande lagval hänvisas till artikeln ”Från Sverige till Malta – ett familjerättsligt perspektiv – Del I.
[12] Beräkningarna av lotter m.m. när efterarvingar finns kan vara mer eller mindre komplicerade. Särskilt gäller detta om den avlidne gift om sig och avlat fler bröstarvingar. Än mer komplicerat blir det om bodelning inte sker. Betydande erfarenhet av arvsrätt och arvsskiften krävs för att hantera problematiken rätt.
[13] Se 7 kap. 1 § ÄB.
[14] Utanför artikeln lämnas lagat och dessa inverkan på arv och laglotter i förekommande fall.
[15] Se 3 kap. 1 § ÄB. Det finns dock undantag från huvudregeln som förbigås här.
[16] Begreppen fri förfoganderätt och full förfoganderätt behandlas inte inom ramen för denna artikel. Dock ska framhållas att valet av dessa kan få stor betydelse vid upprättandet av ett testamente särskilt då full äganderätt kan få avskärande effekt för efterarvingar.
[17] Se mer härom i författarens artiklar: https://zachariaslegal.com/testamentstolkning/ respektive https://zachariaslegal.com/tolkningsregeln-11-kap-8-%c2%a7-arvdabalken/
[18] https://legislation.mt/eli/cap/16/20241025/eng [2025-03-19]
[19] Se Ch 16, Civil Code, Book Second, Part II, Title III, Articles 585-587.
[20] Se Ch 16, Civil Code, Articles 598. Även andra ogiltighetsregler finns i likhet med Sverige som t.ex. avsaknad av rättshabilitet. Det finns andra från arvsrätt avskärande regler som saknar motsvarighet i Sverige. Formkraven och ogiltighetsreglerna lämnas dock utanför den här artikeln.
[21] Se Ch 16, Civil Code, Article 616 (1). “The reserved portion due to all children whether conceived or born in wedlock or conceived and born out of wedlock or adopted shall be one-third of the value of the estate if such children are not more than four in number or one-half of such value if they are five or more. “
[22] Se Ch 16, Civil Code, Article 614 (2).
[23] I maltesisk rätt – liksom i andra anglosaxiskt influerade system – betyder begreppet “intestat” (eller på engelska: intestate) arvlös, utan testamente. När en person avlider utan att ha upprättat ett giltigt testamente, sägs den avlidne ha dött intestat. Det innebär att arvet fördelas enligt den legala arvsordningen i Civil Code, Ch 16, i stället för efter den avlidnes vilja.
[24] Se 3 kap. 1 § ÄB.
[25] Se Ch 16, Civil Code,Articles 631-632.
[26] EU:s arvsförordning (EU 650/2012) – som gäller i både Malta och Sverige – föreskriver att arvet som huvudregel handläggs i det land där den avlidne hade sin sista hemvist, och att detta lands lag, tillämpas på arvet i dess helhet. Det innebär att om den avlidne maken är bosatt på Malta vid sin död, så kommer maltesisk arvsrätt sannolikt att styra hur dennes kvarlåtenskap fördelas. Det finns således all anledning att överväga upprättande av testamente och i detta föreskriva vilket lans lag som ska gälla. Detsamma gäller för övriga familjerättsliga avtal som till exempel äktenskapsförord. Upprättandet av desamma bör ske i samråd med såväl svenska– som maltesiska jurister. Partentetiskt kan nämnas, även om det ligger utanför ramarna för denna artikel, att lagvalsföreskrifter alltid bör övervägas i vid upprättandet av alla civilrättsliga avtal.
[27] Se 3 kap. 9 § ÄB.